Dagarna innan open var ganska kaotiska. Inte så att det var värre med allt runt om kring mig än vanligt. Näää men i huvudet var det kaos. Nu snackar vi dödsångest. Jag har inte alls någon läggning för det där med dåligt psyke eller så, men nu helt plötsligt var det en jäkla massa som måste göras och förberedas "om i fall att".

Nycklar som inte är mina märktes upp med var de hörde hemma. Saker jag lånat skulle snabbt som attan tillbaka till ägaren och de saker som jag lånat på obestämd tid ... ja de fick ett litet brev berrätta om var de skulle, just för "i fall om att" .

Långt brev till barnen, vita arkivet ifyllt och ja ni vet allt det där som aldrig blir sagt eller gjort som man ville ha ner på pränt. Ja allt sådant försökte jag hinna med att göra innan dagen D kom. Så är det så att du börjar som jag så behöver du inte känna dig onormal. Jag kan tala om för dig att det är många fler med mig som gjort likadant.

Nu sitter jag här farmför datorn och käkar på min skål med havrekuddar och lätt vaniljyoghurt. Det är bra att sitta vid datorn för då ätar man lite långsammare, man måste ju liksom hinna skriva mellan tuggorna också :)

Nu har det gått ett tag sedan operationen och jag mår faktiskt oförskämt bra. Ingen dumping än och det är jag ju tacksam för. Men så har jag verkligen försökt att sköta mig. Jag tuggar maten MER ÄN VÄL och jag är jätte noga med vad jag köper för matvaror.

Leverpastejen innehåller endast 8 % fett men är dyr som attan. Minimjölk, flytande margarin culiness den lighta varianten, havrekuddar och mild lättyoghurt, lax, potatis, makaroner, morötter, falu rågrut och minilätta, kavli bredbar ost max 17 % fett, blandfärs och då häller jag naturligtvis bort överflödigt fett när jag stekt det. Därutöver kommer jag alltid att titta på kaloriinnehållet, sockerinnehåll och fettprocenten. Jag är ju van från att ha bantat i hela mitt liv så det ska inte bli svårt.